Så vacker, så skör, lider med alla men glömmer dig själv…
Den vackraste av vackra…
Så underbar vacker
Så mjuk
och skör
Ett sinn så stort
empatin enormt
En gåva till låns
jag sa…
En kärleks gåva från gud
Vi sa…
Att vårda
forma
älska
och hjälpa på dess väg.
Livets väg…
Livets väg blev både lång och krånglig
Empatin för djup
skönheten för skör
och smärtan i ditt sinn växte sig för stort…
Vårda…
*
Älska
*
och leda dig rätt…
*
Jag finnes alltid vid din sida…
men besluten
och val av väg
måste du ta själv.
Livets gråt
födande smärta
av det vackraste av vackra
En knopp så bländande vacker
så skör för blåst och regn
till slut måste du knäcka
och sakta du vissnar henn…
Snälla du
– Sluta inte kämpa
-ge inte upp
låt drömana leva
och kärleken med den
Du den vackraste av vackra
dömd att gå genom smärta
tårar i det oändliga
i nattens ångest fulla värld
Låt mig nu få vårda
leda
och älska
låt mig föda dig livet igenn…
Legg igjen en kommentar